”Minne och begär”

(Kaunitz-Olsson, 2025)

”Ett äventyr”, säger Maggie till Julian och pojkarna innan de lämnar allt bakom sig och reser söderut. ”Så fort det har blivit som vanligt åker vi tillbaka.”

Men inget blir som vanligt igen och sedan äldste sonen Tom försvunnit hemifrån utan förklaring lever Maggie med en tilltagande känsla av overklighet. Varje fredag lagar hon en ambitiös familjemiddag i förhoppning om att Tom ska återvända. En kvardröjande ritual medan världen utanför långsamt förlorar sina konturer och det nyss välbekanta blir allt svårare att känna igen.

Gabriella Ahlströms nya roman ”Minne och begär” är ett tätt och intensivt drama som utspelar sig under ett enda dygn i en inte alltför avlägsen framtid. En tid präglad av tystnad och osäkerhet och en förtärande rädsla som fått fäste i människors liv.

Bild på boken laddas ner från Kaunitz-Olssons hemsida

”Minne och begär är en sorglig och gripande roman, skriven på ett mycket vackert och fängslande språk.
Den bygger upp en lätt klaustrofobisk känsla, men lämnar oss ändå med en gnutta hopp.”
Helhetsbetyg: 5.
Anna Brown, BTJ

”Den noggrannhet med vilken Ahlström tecknar sin huvudperson och hennes tankar är inget annat än häpnadsväckande. Det hon bygger är i princip så nära en riktig människa man kan komma i romanform; varje tvivel, varje minne, varje liten irrelevant avstickare, känns som de tänks av en verklig person. //…// En av de bättre böcker som släppts hittills i år.”
Teodor Stig-Matz, Dagens ETC

”Skickligt smyger Gabriella Ahlström in den generella oro som bara har blivit mer akut några år in i framtiden//…//Det är en överlag stillsam och lugnt redogörande roman som kanske påminner om stämningen i ett skyddsrum under ett flyganfall. Krevaderna känns i kroppen mer än hörs. Därtill känns denna försiktiga framtidsskildring sorgligt nog mycket övertygande.”
Jons Thente, DN

”Det är tonåringen David jag tänker på när jag har slutat läsa, när jag ska somna, när jag vaknar i natten. Att Tom sviker sina föräldrar, det kan gå an. Det är de ungas lott att bryta upp.
Men hur kan han försvinna från sin lillebror som alltid fanns där, som längtar så mycket efter honom? Det är fruktansvärt. Man vill bara gråta.”
Maria Küchen, Sydsvenskan

”Hemma hos andra”

(Polaris, 2019)

Amanda blir ensam kvar i den stora gamla trävillan vid havet när hennes pojkvän, journalisten David, åker iväg på ett utlandsuppdrag. Hon försöker känna sig hemma men huset är impregnerat av minnen och upplevelser som hon inte är en del av. I ensamheten slits hon mellan en egen bakgrund som hon skäms över och den outtalade drömmen om att ta plats i Davids uppburna och beundrade familj. Men när det oförutsedda händer ställs allt på ända.

Det åtrådda är inte längre lika attraktivt. Det otänkbara inte längre helt omöjligt.

Mot en fond av samtidens stora dramer krig, migration och flykt är Hemma hos andra en berättelse om kärlek, klass och det som definierar oss som människor, vare sig vi vill det eller inte.

www.polaris.se

Gabriella Ahlström har fångat repliker och detaljer så man vrider sig i berättelsen om den kämpande Amanda.
Arbetaren

Ett familjedrama som sänder ilningar genom huden.
Hufvudstadsbladet

Jag får andnöd av Gabriella Ahlströms välstämda text …
VLT

Gabriella Ahlström har i båda sina tidigare romaner ”De oförglömliga” och ”Sirener” visat sitt absoluta gehör för hur människor talar med varandra och vad de säger när de egentligen inte säger något alls eller undviker att säga det som de borde. Även den nya romanen ”Hemma hos andra” innehåller en rad sådana aha-upplevelser.
Expressen

Bäst blir det i skildringen av klass, gestaltad i en jämförelse mellan Amandas mer obildade bakgrund och Davids familj, intellektuell vänsterklass med båda föräldrarna framstående i offentligheten. Gabriella Ahlström visar hur svårt det kan vara att komma undan sitt ursprung och hur den klass man är uppvuxen i kan märkas i de minsta av detaljer.
Svd

Hemma hos andra är en minnesvärd berättelse som engagerar, men det är främst Gabriella Ahlströms förmåga att hantera språket och i varje situation hitta ord och formuleringar som är både rakbladsvassa och finstämda om vartannat som imponerar.
Johannas Deckarhörna

Gabriella Ahlström är en skicklig skildrare av just familjer, hon är framförallt väldigt bra att på att skriva dialoger, vilket hon visade tydligt i sin förra roman Sirener. Precis som hos Jane Austen avslöjar karaktärerna vem de är genom vad de säger eller låter undslippa sig.
Breakfast Book Club

”Sirener”

(Norstedts 2014)

Den karismatiske prästen Gunnar Bohr överlever en fartygskatastrof och blir hjälteförklarad efter att ha räddat livet på en känd medpassagerare. När han tackar ja till att skriva en bok om händelsen ber han sin son, litteraturforskaren Henrik, om hjälp.

Henrik har nyligen återvänt hem efter en vistelse i USA tillsammans med sin sambo Lotte. Efter ett sent missfall kämpar de båda med att få tillvaron att hålla ihop. Framför allt Lotte känner sig alltmer pressad av sitt arbete som läkare på en akutmottagning. När Henrik möter den betydligt yngre Vanja drabbas han av en förälskelse som gör honom beredd att sätta  sitt liv med Lotte på spel. Samtidigt utvecklas hans arbete med boken allt mer till en kraftmätning mellan faderns berättelse och hans eget sökande efter sanningen.

Sirener är ett högspänt drama om lojalitet, tillit och den kompromisslösa passionens kraft.

”Porträttet av den självgode och diktatoriske prästen är storartat. Hans sätt att krympa alla andra, hans pompösa gudstro, hans svidande förebråelser förtäckta till godhet. Om den nästan outhärdliga primadonnan i ’De oförglömliga’ var skickligt mejslad, så är prästen i ”Sirener” ändå strået vassare. Man önskar att de finge träffa varandra.”
Jonas Thente i DN

”Jag erfar under läsningen, något skamset, en sorts skräckblandad njutning – känslan av att någon tagit sig tid att enkom för mina öron ge inblick i en riktigt delikat skandal.”
Ingrid Bosseldal i Göteborgsposten

”Resultatet blir en skildring som kryper nära människorna som befolkar den. En djupt engagerande berättelse om litteraturvetaren Henrik, hans ambitiösa hustru Lotte som inte kommer över sorgen efter ett sent missfall och hans dysfunktionella familj med den dominanta prästfadern Gunnar i centrum. De icke-­fungerande relationerna beskrivs med en sådan exakthet att läsningen ofta gör ont.”
Elin Grelsson Almestad i Expressen

”Ge mig en fet släktkrönika med dysfunktionella familjer från övre medelklassen nästa gång, jag kommer att sluka den!”
Oline Stig i Sydsvenskan

– Läs mer om boken och ta del av recensioner på Norstedts hemsida; klicka här.

”De oförglömliga”

(Norstedts, 2009)

Fredrika är en tillbakadragen kvinna som levt hela sitt liv i skuggan av sin familj: pappan framgångsrik forskare, mamman hyllad skådespelerska och yngre brodern Simon som tidigt slagit igenom som modell och därefter seglat upp som det nya stjärnskottet inom svensk film. När brodern plötsligt dör tvingas Fredrika för första gånger konfrontera sitt förflutna. Vad var det han gjorde mot henne som blev så omöjligt att förlåta?

– Läs mer om boken och ta del av recensioner på Norsteds hemsida; klicka här

”De oförglömliga” är en skarp och berörande skildring av skadligt familjeliv och en ovanligt stilsäker debutroman. Ryktet om den klassiska romankonstens förestående död måste vara ett falsklarm.”
Oline Stig i Sydsvenskan

”Gabriella Ahlströms De oförglömliga är skriven lager på lager. Det är en roman att läsa långsamt och att ständigt misstänka. Och på så vis en överraskande komplex relationsroman.”
Ingrid P Bosseldal i Göteborgsposten

”De oförglömliga är på samma gång underhållande och omsorgsfullt skriven, på ett sätt som jag inser att jag saknar i den svenska prosan. Jag sträckläser den … ”
Therese Bohman i Expressen

”De oförglömliga är en skickligt konstruerad roman med flera oförglömliga porträtt”.
Marianne Jeffmar i Svenska Dagbladet

”Jag tycker om den återhållna andhämtning boken är skriven med, Gabriella Ahlströms lugna tillförsikt som låter det otäcka sippra fram mellan Fredrikas lakoniska konstateranden. Sammantaget skänker de oförglömliga ett mått av osäkrad verklighet….”
Jenny Aschenbrenner i Aftonbladet

”…lika marginaliserad som Fredrika blir av människor i sin närhet, lika oumbärlig blir hon för oss i den fiktiva värld Ahlström målar upp. Hennes lågmälda, grubblande natur appellerar till oss – hon är oförglömlig.”
Johanna Gredfors Ottesen i Helsingborgs Dagblad

”De oförglömliga är en bok som man läser med oavlåtligt intresse, som griper tag och berör, och som kanske öppnar för igenkänning.”
Catrin Ormestad i Upsala Nya Tidning

– Läs mer om boken och ta del av rescensioner på Nordsteds hemsida; klicka här

”Fanny och fallet med flickan i staden”

( Tiden, 2006)
Andra boken i serien Ett fall för Fanny. Fanny är tio år och älskar att lösa mysterier. När studierektorn tycker att hon kommit efter i skolan, får hon ledigt och följer med mamma Loppan till filmfestivalen i Cannes för att plugga. Naturligtvis hamnar hon i ett mysterium, den här gången med en försvunnen regissör.
Kapitelbok för barn mellan 10 och 12 år.

”Fanny och Fallet med fröken som försvann”

(Natur och Kultur, 2002)
Fanny vill ha tillbaka sin fröken, och bestämmer sig för att lösa fallet. Hon påbörjar sitt spaningsarbete, och ledtrådarna för henne till det stora kryssningsfartyget som just ska till att lägga ut från kajen. På fartyget visar det sig vimla av misstänkta kidnappare, och Fanny är snart sin fröken på spåren…
Fanny och fröken som försvann är en rolig och fartfylld detektivberättelse för deckarfantaster i den yngre bokslukaråldern.

”Fattigdom – berättelser från den fjärde världen”

(Atlas, 2000)
Bilderna av fattigdom har förändrats. För bara några år sedan fick fattigdom oss att tänka på svältande afrikaner, utblottade indier och misären i de ändlösa kåkstäderna runt den tredje världens metropoler. I dag är bilden mer komplicerad. Fattigdomen her nu blivit en självklar del också i de högteknologiska och supermoderna världsstäderna på norra halvklotet – New York, London, Tokyo.
Det moderna informationssamhällets fattiga zoner kallas allt oftare för ”den fjärde världen”. Dessa zoner finns närvarande som svarta hål över hela jordklotet.
I boken Fattigdom träder den fjärde världen fram genom ett kollage av skönlitterära texter, utdrag ur romaner och noveller. En del avsnitt är långa. Andra bara några få meningar.
Bland författarna märks bland andra: Naguib Mahfouz, Lars Norén, Jayne Anne Philips, Robert McLiam Wilson, Hong Ying, Kjell Johansson, Orhan Pamuk, MajGull Axelsson och Sembene Ousmane.

Fattigdom är en global läsupplevelse. En upptäcktsresa genom den fjärde världen.

”Ecce Homo – berättelsen om en utställning”

(Albert Bonniers förlag, 1999)
När fotografen Elisabeth Ohlson 1996 bestämde sig för att göra bildutställningen Ecce Homo var tanken en enda: att visa hur Guds kärlek omfattar alla människor utan undantag. Men idén visade sig vara mer brännbar än hon någonsin kunnat ana. Diskussionerna kring Ecce Homo kom att handla om en rad frågor: gränsen mellan helighet och hädelse, bilden av Kristus, de kyrkliga företrädarnas roll och ekumenikens betydelse. Men framför allt har utställningen blottlagt de ambivalenta känslor som fortfarande präglar mångas syn på homosexualitet, oavsett om man befinner sig inom eller utanför kyrkan. Gabriella Ahlström låter oss följa med på en omskakande resa i spåren av de tolv bilder som vuxit till något långt mer än bara en utställning.